Jul, jul, strålande jul (?)
Julen är den tid på året vi ter, vi äter handlar som mest, vi får som mest presenter och vi äter som onyttigast. En liten tanke bara, är vi lyckligare också då eller? För ju mer klappar vi får dessto gladare blir man ju också, eller? Jag tycker julen blir mer och mer hyterisk och alla har sådana jäkla stora förväntingar på den. Typ, nu till julen måste vi bevisa att min familj är så jäkla perfekt och lycklig, härlig och humoristisk. Jag säger bara så här, julens riktiga betydelse bara flyter bort mer och mer, instängd i ett litet hörn ligger tankarna om hjälpsamhet och familjetid.
När man ska leta julklappar är det mer så här "Skit också, vad ska jag ge till Farbror Hans, det räcker ju inte med att han får mina hemsnickrade kärleksdikter, han måste ju självklart få något DYRT också". I år funderade jag verkligen på att säga till alla, att vet ni vad, köp inget till mig i år, skänk pengarna till någon som verkligen behöver dem. Men tror ni att jag gjorde det? Nej, det klart jag inte gjorde, för jag vill ju trots allt ha den där mobilen eller ipoden. Typiskt men sant, jag får väl leka martyr nästa år istället.
<3