"...Hello Sunshine"

Jag har tänkt på en grej (till skillnad från vem?) att de största höjdpunkterna i vardagen innehåller mat. När man går upp på morgonen, lunchen är väl kanske inte jättegod i skolan men det är i alla fall bättre än lektion, mellanmålet när man kommer hem och så kvällsmaten. Sedan längtar man efter när man vaknar så att man kan äta och så vidare. Fast det förstås det måste ju vara god mat annars är det ju inget att längta efter. Just nu så har vi jordnötssmör hemma och jag tycker det är jäkla gott. Tyvärr är det ju inte det bästa man kan äta men det får man bortse ifrån. Det är typ ändå nackdelen med mat, man kan inte äta fem rör Pringles på en kväll (även om man skulle kunna och vilja) för då skulle man typ dö när man är trettiofem och det vill jag inte.
En annan sak jag har tänkt på är att tjejer och killar har helt olika tänkanden när det gäller mat. Killar kan typ smälla i sig fem Big Mc:s utan att bry sig det minsta medan tjejer inte alls kan göra det samma utan att få lite dåligt samvete. Jag vet inte en enda tjej som kan äta något onyttigt utan att tänka på det. Ett exempel är från i sommras när jag och Emil åt något sjukt onyttigt och jag kommenterade det och han bara ryckte på axlarna och sa "Vem bryr sig?". Varför är det så? Är det något i deras DNA eller? Suger iaf. Jag kan verkligen förstå att bulimi finns och att det är vanligast hos tjejer, även om jag aldrig i hela mitt liv skulle spy upp mat, eller svälta mig för den delen. Jag blir ju helt snurrig och får värkande mage vid elva tiden även om jag ätit jättemycket frukost på morgonen.

Jäklar vilka seriösa grejer jag har skrivit om nu då. Iaf kan jag berätta att tisdagarna är jättechilliga, och det är ju bra. Imorgon har vi nämligen två timmars b-språk?! Vem fan kom på den idén?

Aja, puss på er!