"...Hello Sunshine"

Jag tänker icke skriva mycket eftersom jag VERKLIGEN bör börja jobba med min no-grej. Konstigt att man aldrig gör sådant direkt utan går in på roligare grejer först. Ingen har svarat på min afrikafråga, hur jag ska tolka detta?
Jag är så JÄVLA trött på ytliga människor!

klart slut <3

PS. Halva min panna har sovit idag. Imorse hällde jag havrefras i juicen (vet att jag har berättat detta för alla redan :D). Idag fick vi äta på mentorstiden. Ingegerd blev arg.

Är det någon som ska med till Afrika?

PS. Är det någon som kommer ihåg vad giraffens tårar innebar? Inte själv titeln utan ordspråket?

PUSS!

Alltså, jag blir så jävla trött ibland. Jo, när folk ska uppmuntra människor och nedvärderar andra människor. Typ säga när ens kompis tycker att hennes hårfärg är ful då säga "Men, brunt är ju jättefint, det hade ju varit mer synd om dig ifall du hade haft blont hår!" Kan man inte säga "Alla hårfärger är ju asläckra"? Då, som mitt konkreta tips i detta är Mikas låt om "stora flickor" (skriver inom situationstecken eftersom det på svenska låter helknasigt). Han sjunger om att alla tjejer med mera hull på kroppen ska vara nöjda även fast de inte är trådsmala. Heja säger jag om det hade slutat vid detta, men icke. Då ska han fortsätta med att säga att smala tjejer minsann behöver lägga på sig. Vad är det för jävla stil? Varför inte bara peppa alla, eller iaf inte nedvärdera någon annan? Vem sa att man var helt nöjd med sin kropp bara för att man är saml. Då får man minsann inte ha kroppskomplex, då är man ju smal och lycklig!? Nej, vet du vad, Mika, det sitter inte i vikten! Jag kan ju säga så här, det sitter i huvudet!
Sedan en annan sak, tidningar ska ALLTID klanka ner på smala kändisar, och visst, vissa är absolut för smala men man behöver ju inte skriva att de äckliga för det.
Man får ju inte glömma att vissa är naturligt smala liksom! Sen när blev det okej att klaga på någon annans kropp?!
Keira, vissa anser att hon är för smal. Fine, men låt henne va! Hon kanske alltid har varit smal, kan inte hon få vara det då?

Har ni också lagt märke till alla dessa grå baracker som smälls upp lite här och var? Är det inte synd om dessa barn som blir inhysta i något grått plåthus? Undrar om de känner sig lite mindre värda än de som får gå i röda stugor, kanske värsta rivaliteten. Typ som mellan min skola och den uffiga ganska nära den. Alla vet ju att vi äger dem liksom.
Helgen har varit släktfylld med pepparkaksbak och middag. Träffade alltså mina båda släkter, först var jag hos morfar. Sedan Kungsholmen hos farbror och faster. Träffade kusinbarnen och kusiner och sådant. Jag gjorde en jättefin (HAHA!) smällkaramell också!
Nu är det inte långt kvar till jullov:D

<3<3

Om tjugofyra, snart tjugotre, dagar är det jul. Ifall det är någon som missat detta faktum, vill säga.
Julskyltningen är så klart i full gång, börjar väl i mitten av November. Jag måste bara säga att jag börjar bli lite trött på alltihopa. Alla förväntingar man har, den perkfekta julen och bla bla bla. Nej, seriöst jag kanske låter torr och tråkig men jag börjar tycka födelsedagar och jular är lite överskattade. Men nu ska jag inte låta så pessimistisk. Igår så var det pepparkaksbak hos morfar och jag och mamma fick träcgas på tåget. Hur mycket folk som helst, samma när vi skulle åka hem idag. Åt alldelles för mycket deg men det hör ju till. Snö där borta så lite julkänsla infann sig, förstärktes med lite sång från någon dansbands-Sten. Haha. Appropå dansband så såg jag han som sjunger Eloise på tåget. Han hade jeans han var för gammal för och stod och riktigt sög åt sig av uppmärksamheten.
Just det, julkalendern började, den blir nog bra ska vi se.
Fy vad nere jag låter men det stämmer ju så varför ljuga...

PUss på er, hoppas ni är lite gladare än jag för tillfället.
Förlåt om jag sänkte ert humör...<3

Det är typ minusgrader ute. Shit asså....
Idag var det miljödag med skolan i Skarpnäck. Det var faktiskt roligare än vad jag trodde även om inte JAG fick någon t-shit. Men man får glädjas åt dem som fick! Det var en teaterföreställning först och då satt jag längst ut i stolsraden. Någon gång mitt i skulle en kille lära en annan att ragga tror jag. Då föreföll det sig att han skulle testa det på mig. Jag kan ju säga att jag blev så jävla generad att jag höll på att dö. Ifall det skulle vara verklighet så skulle jag nog dö.  Han sa typ "Din pappa måste ha varit en tjuv eftersom han har snott stjärnorna och satt dem i dina ögon", jag har nog inte varit så generad sedan den gången på Cirkus Scott. Då var det en tjej i ett nummer som ville ha mina popcorn, jag satt på första raden, och hon tog hela min påse. Sedan gav hon mig en ballong och inte nog med det det var tv-inspelning också. Då var jag iaf också hur jäkla generad som helst. Man vet liksom inte hur man ska bete sig...

Det är SNÖ nu!

Puss puss!

PS. Det här med att vara Lucia och så, det skulle ju vara jättekul sista året liksom. MEN inte fan vill man läsa den där töntiga dikten heller! Typ Lucia blablabla...
<3<3

När vi vill känna oss duktiga och ska plugga föreställer vi oss att nu kommer vi ligga långt fram i matteboken och slippa oroa oss för panikplugg och sådant. Vi tänkte plugga på SO:n och känna oss stolta, ja, kanske lite engelska till och med. Men vet ni vad? Det slutar med att vi sitter och kollar gymnasium och pratar om framtidspanik istället. Jag och Jessica kan helt enkelt inte sluta prata, det kommer alltid upp något ämne att diskutera om det så är glass, kläder eller ekonomilinjen. Kul kan man ju tänka sig, absolut! Men det blir ju inget plugg av att diskutera om man tycker det är rätt plastikoperationer eller inte, det kommer ju inte hjälpa en när vi har Frasnka revolutionen direkt... Ska plugga nu istället och vi ska ha gäster ikväll också. Det tycker jag ska bli aschill (eftersom jag till skillnad från många kompisar gärna sitter kvar och pratar istället för att gå till rummet mitt) men det betyder att jag inte kan kolla in Andra Avenyn, Will och Grace, That's 70's show, Dawson's Creek, ett inspelat avsnitt av en annan serie eller läsa i Nickel and Dimed som jag är assugen på. Men det får man ta, borde i alla fall get going...

<3<3

PS. Börjar verkligen inse nu att det här är sista tiden tillsammans med alla i klassen. Vill verkligen gråta när jag tänker på att jag kanske inte kommer ha så kul som jag faktiskt har i skolan mer. Jag kommer ta mig fan sakna alla och det kommer göra ont. Vem i HELVETE ska jag äta med? Har alltid gått i samma skola och alltid haft VÄRLDENS BÄSTA KOMPISAR. Fan också...

Igår så spöregnade det när jag gick hem i mörkret efter yogan. Jag skulle ju träffa Lisa och dra ut så jag tänkte att vafan det blir nog inget. Men det visade sig att folk inte bryr sig om det regnar eller inte. Det var iaf aschill även om jag typ bröt armen och blev helt blöt när jag stupade ner för ett berg. Helt sjukt faktiskt, nykter som jag var så sprang jag direkt när folk ropade "Polisen kommer", dåligt dåligt alltså.
Jag gillar inte blöta löv och regn längre.
Idag kollade jag på Amelie från Monmartre, mycket bättre än första gången jag såg den. Men jag förstår VERKLIGEN inte att någon kan uppfatta vad de säger när de pratar i ultrarapid.
PUSS!

Tjenare.
Nu är det liksom och typ alla är bortresta men det får man ta. Jag har faktiskt träffat Linnea ganska mycket och det har ju varit jättekul! :D
Idag vet jag inte vad jag ska göra i alla fall men man får väl komma på något. Det här är typ det tråkigaste inlägget jag nånsin skrivit, förlåt men jag kommer inte på något att skriva om som inte är uttjatat. Jag kan ju tipsa om lite låtar! Okej here they come:
Tracy Chapman - Baby Can I Hold You
Tracy Chapman - Fast Cars
Mando Diao - Never Seen The Light Of Day
Mando Diao - Dalarna
Regina Spektor - Fidelity
Jaha där var de, men VAD SKA JAG GÖRA NU DÅ?!
Men vänta Lisa kanske är hemma...
Fast jag vaknar ju så jäkla tidigt om man jämför med typ alla kompisar, vill ju inte väcka någon precis...
Kan ju berätta lite om vad jag gjort sedan jag skrev sist.
Det var förresten jättekul på lägret, det är så konstigt vad snabbt det går att tappa kontakten och sedan ta upp den igen. Jag och Jessica var ju försenade men alla var snälla ändå :)
På lovet har jag för det mesta tagit det lugnt och mamma och jag har typ varit jätteduktiga och varit ute och gått i typ fyra timmar. Jag också bakat så nu äter jag hur mycket bröd som helst. Typ ett helt bregottpaket har försvunnit på typ två dagar, hehe. Sedan har jag och Linnea varit på stan, jag inföskaffade en vit kofta och en svart mössa. Helt onödigt eftersom jag redan har massor med mössor men jag var deprimerad av kan-inte-hitta-något-jag-vill-ha-sjukdomen så jag behövde en kick.
Men nej alltså små vänner vi ses! <3<3<3<3<3<3<3<3<3<3

                            

Hittade ingen sovsäck hos pappa, fick kolla hos mamma ingen där heller. Paniken började arta sig men mina grannar var räddarna i nöden. Jag lovar jag har säkert haft deras sovsäck mer än vad de har haft den. Usch vad hemsk jag är, borde bara köpa mig en sovsäck istället för att utnyttja andra på detta sätt.
<3<3

Igår när jag gick till stallet så var det en barnvagn framför mig med två små barn i. Då frågade vad jag hette, om jag skulle till hästen och lite sånt. Jättegulliga och allt men de slutade aldrig att stirra. I typ någon kilometer så kollade både två på mig eller i alla fall den ena och det fick en ju att känna sig ganska iaktagen liksom. Igår så var det också typ två stycken som trodde att de kände mig, ni vet de ler och är på väg att säge hej men avbryter sig när de upptäcker att man inte är den de tror att man är. Liknade jag någon annan igår eller? Sedan var det en på tunnelbanan som log jättestort mot mig och jag trodde även detta var någon som trodde sig känna mig men icke han slog mig i huvudet istället. Vet inte varför men han hade väl aldrig sett någon med ridhjälm förut...
Nu har vi håltimme och den ska ägnas åt Stockholmsgrejen eftersom min helg är ganska busy, inte av galapremiärer och något annat glamouröst utan av återträff med konfan (ska bli jättekul, men jag tror tvärr inte att så många kommer) jobb och plugg. Och plugget kommer jag typ inte hinna. Blä!
Sedan kan jag ju informera om att allt som har med gymnasieval att göra är en enda stor röra! Hittar man någon rolig inriktning så är det inte något roligt gymnasium, hittar man någon rolig program så ligger det i Nacka eller något.

<3<3 

Bravo comhem, ni fixade vårt bredband på 8 månader! Ni förtjänar högsta betyg i snabbhet alltså...
Idag så har jag och mamma gått in till stan, vi gick världens jäkla omväg men vi kom fram tillslut. Väl där så köpte vi lite grjer på Gryningen och på Bondens marknad, oj, vad det låter i Jessicas öron nu! ;)
Appropå henne så var jag hemma hos henne igår för en snabbis innan hennes landåkning. Vi åt typ upp hennes bröd och babblade på i vanlig ordning. Men sen skulle hon åka och jag blev ensam kvar i stan eftersom alla kompisar (nästan) befann sig på annat håll. Jag fick gå hem i piskande hagel istället och när jag kom innanför dörren så hade inte mina händer kunnat vara kallare, kom på att jag hade vantar i väskan lite senare.

Men puss små kompisar! <3

Min vad är fortfarande sträckt, skit också, jäkla överträning förra veckan!
Idag så fick jag sluta innan och det var ju såklart helchill så jag promenerade till bibblan och lånade massor med böcker som jag undrar när jag ska läsa. Jag har liksom massor med olästa böcker som ligger hemma och bara väntar på att bli lästa. Men det enda jag borde läsa nu är engelskaboken, franskaboken, noter, so-boken och matteboken. Nu ska ni få höra om alla prov jag har inom de närmsta två veckorna. Som vanligt kommer ju allt på samma gång - dålig planering för fasen!
Imorgon, matteprov
Fredag, förhör av hjärnans delar samt funktioner
Nästa torsdag, engelskaprov
Nästnästa måndag, inlämning av Stockholmsskildring
Nästnästa tisdag, musikuppspel
Nästnästa onsdag, so-prov OCH franskaprov
HALLÅ! Vad är detta?! När hade lärarna tänkt att vi skulle bara gå hem och dra täckena över huvudena?
För fasiken ge oss en lugn stund, även om vi har haft det typ alltid men ändå.
Usch!
Idag var jag hos Syv, gamla syo, och hon babblade något otroligt, men hon var verkligen jätteduktig! Hon tyckte jag skulle kolla upp Globala gymnasiet, Brännkyrkas inriktning beteende och Norra Reals forskningsinriktning. Har gjort det, alla verkar roliga men man vill ju utnyttja sina betyg liksom samtidigt som man ska ta något som intresserar en och det gör ju beteende. Fasar inför valet...

Flyttar till mamma ikväll eftersom pappa behövde åka till landet efter schweizarnas äventyr...
<3<3

Jag har levt i förnekelse men har nu kommit ut i ljuset. Jag gör så jävla många smaileysar på msn. Hela tiden. Men va kul :D, jaha:), nähe :P, hejsan:), det lät ju ashett :D osv. osv.

Måste sluta!

Jag vill vara sex år igen. Tänk på det, när man var sex år då var livet så jääävla mycket lättare. Man hade inga som helst problem och livet bara lekte. Nu är problemena här titt som tätt och när de väl kommer då kommer alla på en gång. Lite som ens värld bara faller isär på några minuter, timmar eller dygn. Tänk bara på den pojke som blev misshandlad till döds, hans värld kan man ju verkligen säga förstördes snabbt. Men tänk också de som faktiskt tog hans liv. Jädrar vad de önskar "Transportera mig tillbaka, en vecka bara! Snälla!", och tänk sedan på deras familjer. Usch och fy att sånt ska behöva hända. De var ju ändå bara någon mil från oss och bara något år äldre. Det hade lika gärna kunnat vara någon av oss, någon i vår årskurs.
Blä, blä, vill sova!

Ta hand om er och alla andra!<3

Mums..

Det är så sant, så sant. Nu är ju inte jag någon "Han är bara såååå underbar", Gustav alltså men det citatet fick ha till.
Det funkar liksom inte med hungrig, värkande mage. Man kan inte göra någonting utan att tänka på värken och inte är man på vidare bra humör heller.
Igår hade jag typ världens segaste dag med lite plugg och massa tv. På kvällen åkte jag och pappa till farmor och åt Indiskt. Jag tar alltid samma, Chicken Tikka Masala och ett Nan, det är min variation av indiskt jag får i mig. Men det är nog samma överallt egentligen. Jag gillar bara typ fyra godissorter, så jag sitter seriöst där med en godispåse lika varierad som en tv-tablå en måndagsnatt, och håller på det. Samma sak är det när det gäller bröd, McDonald's och chipssort. Och det är helt enkelt så att varför byta när man har hittat det redan? Jag menar varför chansa när man redan vet vad som kommer få ens smaklökar att njuta? Men jag kan ju säga som så att jag inte tror det stämmer in på resten av mitt liv. Eller jag hoppas det, inte vill jag vara den som kör på i vanliga banor hela tiden. Åh, nej! Hoppas verkligen inte jag är det! Försöker tänka när jag tar risker... Men samtidigt hur många risker kan man ta som 15-åring? Säkert hur många som helst. Jaja, får väl börja röka hasch eller nåt då...
Nejdå, det ska jag absolut inte göra. Jag får komma på något annat.
Gud, så flummigt allt blev, förlåt.
Idag var det dags för jobb igen, blä! Det drog över på tiden eftersom en är så jädrans seg och det går ut över alla andra så jag måste prata med chefen på torsdag (egentligen skulle jag bara sagt Anna men det lät ju för fan asfränt att ha en chef, ska börja använda det uttrycket lite oftare)
Ikväll så ska jag bara kolla på tv.
Puss och kram!

Japp, dessa ord skulle gott och kort kunna kortfatta dagen som gick men jag gör det lite mer avancerat än så. Jag tar allt från början. Vanlig skoldag förutom att jag var ännu tröttare än vanligt, kallare än vanligt (okej inte sant, men jag var kall) och ja inte var jag sådär jätteglad heller. På klasstimmen hade vi massagetimme, skulle man kunna säga och det kan ju verkligen lätta upp (eller knyta upp - muskelknutar, haha). Alla som masserade mig var jättebra, höll på att skriva dåliga men det stämmer verkligen inte. Jag sa enda från början att jag ville ha hårda tag och guess what, cirkus fyra gånger får jag höra om skämtet "Haha, så du gillar hårda tag, du?!". Men liksom, kom på något nytt, det där tänkte jag också men det var så förutsägbart så en treåring hade räknat ut att det skulle komma. Jaja, det var jätteskönt och vad som var roligt var att Abbe var tillbaka på blixtvisit, alltid kul att träffa på gamla lumparpolare liksom.
Efter skolan åkte jag, Vera och Linnea in till stan för att fika och som dessa amatörfikare vi är så drev vi omkring ett tag för att hitta ett bra fik. Vi slutade på Sofo, där bara dessa södermalmsmänniskor hängde. Typ "Jag är så alternativ så att jag håller på att strypa mig själv i galna kläder och roliga hattar"-stilen. Men vi tänkte skitsamma och pungade glatt ut den ringa summan femtio kronor för en liten bit kaka och te och tänkte innerst inne, "Det här skulle man kunnat få fem hamburgare eller en BigMc för på donken", men ska det fikas så ska det.
Vi satt kvar på det folktomma fiket i två timmar eller något och pratade om oviktiga saker men som är viktiga för oss.
Sedan mötte jag upp min fader på södersbion och gick på premiär för Michael Moores film "Sicko". Skitbra, alla borde se den. Punkt slut. Så gå och se den!
Efter bion och en mellan popcorn alldelles för mig själv så gick vi till det grekiska gatuköket Gyrella eller Cyprella, vet inte om det är ett g eller c. Där krängde jag i mig en Souvlaki Pita medan pappa suktade efter den.
Något inte lika trevligt som maten var denna man som stirrade och blinkade flera gånger. Fick obehagskänslor och ville gå där ifrån. Vi gick och då gick överaskande nog mannen också och eftersom pappa cyklade tog jag snabbt avsked från honom och sprang till t-banan. Jag såg att mannen följde efter men han precis innanför dörrarna innan tåget åkte. Var absolut inte rädd men det var ju inte den mest trevliga upplevelsen man varit med om.

Puss på er! <3

Riktigt så här såg det väl inte ut men jäkligt nära... Jag skulle vilja säga att det var ännu finare!


Guuud vad man märker att det är höst nu. Det kan liksom vara jättevarmt på dagen och så blir det bitande kallt på kvällen. Idag när jag gick hem från tunnelbanan så var det isande kallt och jag fick se ett stjärnfall. Det var jättevackert, även om det gick jättesnabbt men det känns ju onekligen coolt att ha sett ett. Typ något man borde ha gjort innan man dör eller nåt. I alla fall, det kan väl inte ha varit typ en satellit som störtade eller? Jag HOPPAS verkligen att det var ett stjärnfall. Eller rättare sagt, jag UTGÅR ifrån att det var det.

Idag var det kompisstödjardag och vi fick äran att gå runt i röda tröjor hela dagen. Det var väl inte det absolut roligaste jag varit med om men det gick an (mer än an faktiskt!) och sen så var ju både jag och Arvid glada över att matteprovet blev uppsjkutet.
Oj, jäklar vad rädd jag blev nu, jag var inne och googlade och när jag klickade på en sida så kom en ruta upp där det stod: Skriv ditt förnamn, och sådana rutor vet vi från kamrat-generationen (ni kommer väl ihåg kamrat.com? jag kunde sitta där flera timmar per dag och det var tack vare det jag lärde mig att skriva snabbt på datorn) inte är att leka med. När man väl har skrivit in namnet så kommer någon ny fråga upp och det går inte att klicka bort. Nej, nej, man måste oftast stänga av datorn och då har ju hela kvartalsrapporten försvunnit eftersom man inte har hunnit sparat den.
Som tur var så gick det att trycka ctrl alt delete och det försvann. Puh!

<3

Gaah! Kan inte filmen ha premiär nu?!

Ska kolla på Andra Avenyn nu, har bara sett ett avsnitt så jag försöker komma ikapp på SVT play!
<3

Nu är vi äntligen där. Nu kan vi njuta och skita i allt annat. Tiden vi längtat efter har anlänt. Vi kommer ALDRIG mera bli tvingade att springa slingan. Okej, det kanske inte är tid för fyrverkerier och annat festligt men det känns jäkligt bra för det. Men samtidigt känns det lite sorgligt, jag menar man kan ju aldrig tillåta sig att vara helt nöjd så då kommer ändå en liten sorgsenhet som ligger och kuvar där inne. Jag menar vi kommer ju heller inte vara så där jäkla stolta som man faktiskt är när man har klarat av persen. Vi kommer heller aldrig få ligga sömnlösa och oroa oss. Men skit samma det kommer vi ändå få nog av nu när det börjar närma sig gymnasieval, jobbval, vuxenliv och familjebildning. Jag menar vi går ju ändå i nian. Helt sjukt, jag har sagt det förut och jag säger det igen, jag är fortfarande kvar i sexan typ. Mariah Carey sa en gång att hennes mentala ålder är tolv, jag är väl inte riktigt enig om det men jag menar, nian, hello!? Nian var ju för fan asstort. Niorna var de man såg upp till både bokstavligt och mentalt. Men vi är väl inte så stora, både bosktavligt och mentalt? Visst, när jag kollar på minisexorna så tänker jag, nej, så där liten var inte jag, never! Men ändå jag är väl inte så stor som alla andra nior var?

Jag kommer ihåg när jag var liten, mina idealåldrar var tre och femton och nu är jag femton och gissa vad, det är inte så jävla speciellt som man kanske kan tro, man tycker inte man har blivit så där jättestor mot vad man var tidigare. Men min poäng är att jag kommer så väl ihåg när jag tyckte det här, då var jag sex år och Kerstin (min lärare) frågade vid något litet "test" hur många kulor det var i ett glas. Jag svarade femton, enbart för att jag älskade det talet, och guess what, det var rätt, och det var ändå nio år sedan. Kommer de närmsta nio åren gå lika fort?
Nu är det väl snart dags för pensionssparande, parmiddagar och lägenhetsdesperation. Men vafan det viktigaste är ändå att njuta av varenda sekund man har och det försöker jag faktiskt göra även om man vissa dagar bara vill flytta till andra sidan jorden.
Jaja, nog med mitt tjat om tiden.. :)