"...Hello Sunshine"

Ooopsie oopsie...

Jag klarade mig från brutna ben och förlamningar. Jag slipper gå i gips och få alla signaturer på benen. MEN förkyld lyckades jag icke undvika att bli. Snor i näsan och deg i hjärnan är enbart faktan men som jag tvingas utstå. Blä, blä, men jag anatar att det kunde ha vart värre.  Typ brutna ben scenariet.

Jag och Vera hade verkligen skitkul uppe i Lindvallen bland alla tusentals barnfamiljers om vi trängdes i liften med. Och alla skidskolor sen då. Shit, när ska det ta slut? Förmodligen aldrig, det finns väl alltid massa barn som ska lära sig att ploga ner för backen. Dock snygga skidlärare. Nästa år ska jag och Vera boka privatlektion med en kille, våra enda kriterier är snygg.

Vi åkte grön backe första dagen då det var kanonfint väder med blå himmel och solsken, dock lite isigt. Vi åkte typ en blå också, men det var lite för avancerat så vi fortsatte att åka grön. Vi träffade Frida och Hilda denna dag och det var ju hejdundrans roligt att se lite bekanta ansikten.

Dag två blev vi bättre (vi tränade hela tiden på att åka snyggt med skidorna ihop och det lönade sig efter ett tag) och då var det världens mysigaste väder med snöfall hela dagen.

Dag tre var det dags för finfint väder igen men denna dag blev jag kall enda in i märgen och lyckades inte bli varm. Vi åkte röd backe (COOLT!) och begav oss till Hundfjället för lite omväxling. Där snöade det och var hur dimmigt som helst. Icke bra för min hals men det verkligen fint där med Trollskogen. Kärlekstunnel-feeling på hög nivå. Haha, Snögubbelandet i Lindvallen var inte ens nära i mysfaktor. Paha! Fast Lindvallen var fett med bättre i övrigt!

På tågresan hem överåt jag mig själv på godis. Vera mådde bara illa och det var inte bra för då var det bara jag som åt. Åttiotre spänn hade det inhandlats för men vi åt inte upp påsen på långa vägar.

En rolig sak som hände på hemvägen var i tågvagnen. Vi pratade under hela resan och hade skrattsessioner på typ femton minuter. Efter ett tag upptäckte jag att vi sitter i en tyst vagn där mobiler är förbjudet. Också bör nämnas att Vera har suttit och smsat i typ sex timmer. Stackars alla medresenärer! Håhåjaja!

Slut med flum för denna gång!

Toodles.